Om Seyfo

Vilka är assyrierna

Assyrier är benämningen på en etnisk minoritet som har sitt ursprung i Mellanöstern och betraktar området i sydöstra Turkiet, norra Syrien, västra Iran och norra Irak som sitt traditionella hemland kallat Assyrien. Folkgruppen är numera skingrad över hela världen, huvudsakligen som ett resultat av förföljelse och förtryck genom tiderna. Assyrierna är arvtagare till en av världens äldsta civilisationer och ursprungsbefolkning i de stater som delat upp Assyrien i fyra delar.

assyrienkrta
Före Seyfo

Den assyriska befolkningen i det osmanska imperiet (också kallat ottomanska imperiet) uppskattas ha varit mellan 500-600 tusen. Liksom andra etniska minoriteter som armenier och greker behandlades assyrierna som andra klassens medborgare och de var förbjudna från att tjänstgöra i imperiets administration. Assyrierna utsattes för våld och förtryck långt innan första världskriget och folkmordet. Många var utsatta av kurder som ibland ägnade sig åt rena massakrer och tvångskonverteringar till islam. Som exempel utsattes assyrierna i Hakkari-området för massakrer under den kurdiska ledaren Badr Khan runt år 1840. Mellan 1895-96 miste många assyrier livet i vad som kallas Hamidiye-massakrerna. Hamidiye-grupperna hade blivit försäkrade av den ottomanska sultanen att de kunde mörda assyrier och armenier utan att riskera att ställas inför rätta.

Under Seyfo

Folkmordet planerades av den dåvarande ledningen för turkiska imperiet. Syftet var att göra sig av med tre ursprungsbefolkningar: assyrier, greker och armenier då man fruktade att dessa kommer att alliera sig med västländerna och kräva sina egna självständiga stater. Med start under 1914 började man samla in framstående assyrier i olika städer och avrätta de. Under månaderna som gick intensifierades mördandet alltmer. I en del byar och samhällen dödades varenda assyrier. På en del håll lyckades assyrierna försvara sig, såsom i byn Ainwardo som var byggd som en fästning med ringmur. Kurdiska klaner deltog i mördandet sida vid sida med den turkiska armén och delade sedan upp assyriernas mark och egendomar mellan sig.

Efter Seyfo

De sista folkmordshandlingarna ägde rum 1918. Minst hälften av alla assyrier hade blivit mördade och sjukdomar och svält utbröt på en del håll. Många assyrier från Turabdin valde att vandra över bergen till staden Qamishly i Syrien som då hade blivit ett område under franskt styre. Assyrierna har aldrig kunnat återhämta sig från folkmordet. I många områden i Assyrien finns inga assyrier kvar sedan folkmordets dagar. Andra områden har tömts på assyrier under senare tid till följd av krig och oroligheter. Assyrierna började uppmärksamma folkmordet och kräva upprättelse av Turkiet på 1990-talet då många hade flytt till väst och inte längre behövde vara rädda för repressalier.

Seyfo fick långtgående konsekvenser för assyrierna. Den process av nationsbildning som just hade börjat kom av sig i och med att så många assyriska intellektuella mördades. Det bidrog till folkets splittring. De som levde kvar i Turkiet blev offer för omfattande turkifieringsåtgärder. På 1930-talet tvingades alla invånare i Turkiet att ta turkiska namn. Under 1980-talet blev assyrierna svårt trängda av kriget mellan den turkiska armén och kurdisk gerilla. De allra flesta lämnade därför Turkiet och flyttade till Sverige, Tyskland och andra länder.

Också de assyrier som bodde i Syrien och Irak kom ofta i kläm på grund av politiska omvälvningar. Under Saddam Husseins tid som Iraks diktator blev landets assyrier offer för en målmedveten arabiseringspolitik. Efter att Saddam störtats uppstod kaos i landet och extrema krafter gav sig på assyrierna. Kyrkor bombades, präster mördades, mänskor kidnappades, familjer hotades. Allt detta ledde till att över hälften av Iraks assyrier lämnade landet.

Inbördeskriget i Syrien har drabbat landets befolkning hårt. Det gäller också för assyrierna. Terrororganisationen Islamiska Staten styr över stora delar av Syrien och sommaren 2014 erövrade den också Mosul och Nineveslättten i norra Irak. Där bodde tiotusentsals assyrier som blev tvungna att fly hals över huvudet undan jihadisterna.

Assyriernas situation är idag ytterst svår i deras hemtrakter. I det gamla kärnområdet Tur Abdin i sydöstra Turkiet finns endast några tusen assyrier kvar. Från Syrien och Irak tvingas de fly för sina liv. Massmord och förföljelse är något som inte bara hör till historien. Det är också verklighet för assyrierna hundra år efter Seyfo.

Erkännanden

Sveriges riksdag var den första folkvalda nationalförsamling i världen som officiellt erkände folkmordet mot assyrierna. Erkännandet kom den 11 mars 2010. Den 24 mars 2015 erkände Armeniens nationalförsamling och den 9 april 2015 erkände parlamentet i Nederländerna Seyfo.
Delstatsparlamentet i delstaten New South Wales i Australien erkände folkmordet 8 maj 2013. Den internationella organisationen för folkmordsforskare (International Association of Genocide Scholars, IAGS) antog år 2007 en resolution där man slog fast att det var dess övertygelse ”att den osmanska kampanjen mot kristna minoriteter i riket mellan åren 1914 och 1923 utgjorde ett folkmord på armenier, assyrier samt pontiska och anatoliska greker.” Minnesmonument har rests i Grekland, Belgien, Frankrike, Armenien, USA och Australien.

Kartor

Assyriska & armeniska folkmordskartor

folkmordsbild1

folkmordsbild2

Text: Svante Lundgren, docent
Faktagranskning: David Gaunt, Professor, Institutionen för genus kultur och historia, Södertörns högskola.